Livet med diabetes

Jag har haft några jobbiga dagar. Jag har börjat min semester igår och stressat en hel del över vad jag ska göra med tiden. Jag får dåligt att vara om jag bara är hemma och inne, men har inte så mycket att göra där ute heller. Livet känns ganska ensamt för tillfället.

Så då jag grubblat några dagar behövde jag visst sömn, så jag vaknade HALV ETT idag. Tänkte att dagen var förstörd och att bs säker skulle vara hur högt som helst (brukar ta Levemir 8-9-tiden på morgonen...). MEN bs låg på 5,5! Bästa "morgon"värdet på en vecka! Och har legat helt ok hela dagen. Hade högt (12,2) då vi var med mor och syster till IKEA, men det var ok, så vågade jag shoppa ifred :)

Så sånt. Nu sitter jag med fötterna i blöt och kollar på Supersizs vs Superskinny, och funderar på hur jag ska tappa 15 kilo....


Jag använder Dermosils absolut underbara Foot Therapy -produkter: Foot bath salts och Sugar foot scrub.

Idag är jag trött på att vara diabetiker. Lite mera trött än flesta dagar. Känns som om den tar all energi av mej för tillfället. Har nu endera högt bs hela tiden, eller bra bs men hypo alla dagar. Skit.  Min semester börjar om 1 ½ arbetsdagar, kanske jag orkar bry mej lite mera om mej själv sen...

Sitter för tillfället och funderar på att skaffa en till katt eller inte... Tycker Elton kunde få bli storebror. En liten Ellen hade jag tänkt mej. Har länge ren tänkt på saken, men har planerat skaffa en devon eller gornis rex, eftersom de inte lossar så mycket hår. Lider nämligen massor av att leva mitt i detta hårhelvete här hemma.
Men nu har min bekants katt fått fem små kattbäbisar, och de är bara fööör söööta!

Ska skriva lite om mej själv.

Jag är 29 år, och börjar känna hur 30 flåsar mej i nacken :) Den stora födelsedagen har jag planerat att fira i Spanien nästa vår!
Jag bor tillsammans med min älskade katt i en liten skärgårdsstad i Finland. Är väl en äkta småstadstjej. Bor och jobbar i centrum, vilket är verkligen prima :) Jobbar som telefonist/kanslist/allt-i-allo i ett teleföretag, vilket jag tycker är intressant, för man ser på nära håll hur utvecklingen sker. Har jobbat på samma ställe över 4 år nu, börjar tillika drömma om nåt annat att göra...
Till min familj hör mamma och pappa samt en storasyster med man och två härliga ungar :) Jag trivs med familjen och vi umgås rätt mycket, eftersom vi alla bor nära varandra.
Min tid spenderar jag även gärna med mina vänner och deras familjer. Mina närmaste vänner har producerat 8 barn på 4 år, så det är hålligång i knutarna...

Diabetes har jag haft sedan julen 1990, då jag var 9 år. De första åren gick väl ganska bra. Perfekt bs-balans har jag väl aldrig haft, mitt nuvarande hba1c-mål ligger också på 8,0. Tonåren var tunga. Jag var trött för det mesta (eftersom hba1c låg på över 10för det mesta). Min läkare under tonåren var från helvete. Han brydde sej inte alls, jag besökte honom 2 ggr om året och han förnyade mina recept. That´s it! 
De senaste åren har jag haft massor problem, och verkar inte nå nånsorts balans över huvudtaget. Högt och lågt vartannat. Vilket också är hemst tungt, både fysiskt och psykist. Skulle ju vilja leva ett så normalt liv som möjligt, men är konstant rädd för äckliga hypoglykemier och insulinchockar.

Jag har senaste tio åren önskat mej en insulinpunmp, men problemet är att min vårdplats inte erbjuder pumpar, utan då måste man vårdas på annat sjukhus, och de har inte varit villiga att ge mej pump tidigare... Så nu mäter jag blodsocker och är duktig, så att de ska inse att jag nog klarar det här... Jobbigt!

Nu måste jag sluta, mera en annan gång. Ska på sommarteaterpremiär ikväll, kul!

Denna dag är trög. Kom hem från Ekenäs igår på kvällen. Har varit en kul resa :) Stugan vi bodde i var ca 6 kvm... Vädret var ju inte det bästa. Regnade hela lördagen, men tacka vet jag gummistövlar! Med roligt hade vi och festade till halv tre, sedan vinglade vi till stugan vår och sov till nio.

Men som sagt är det trögt idag, hade ingen lust att stiga upp ur sängen alls. Bs ligger lite högt efter helgens bravader, men ska försöka få ner det i samband med lunchen.

Kollade just min statistik, och märkte att jag haft 2 unika besökare på min blogg sedan jag började. de två unika besökarna är jag på min hemdator och jag på min arbetsdator. Det går bra för mitt bloggande :) Nå, får väl hoppas att nån hittar hit snart :)

Kände nyss av lågt blodsocker, mätaren visade 15,6! Varför! Varför får jag hypo-sympton fast jag är lååångt ifrån? Händer allt oftare... Suck.

Imorgon blir det fest för hela slanten :) Skall besöka Popkalaset i Ekenäs. Har bokat en litenliten stuga i campingen och hoppas nu bara att det inte börjar regna...
Det som är kämpigt med att vara diabetiker och åka på liknande resor är det ätbara. Man ska kånka med sig det ena och det andra. Kvällsmål (nå, det kanske jag kan köpa där), morgonmål, mellanmål och snacks, juiceburkar och glukostabletter. Kan aldrig bara packa ner en extra t-skjorta och åka iväg...

Missar ju det kungliga bröllopet! Ska sätta det på band, så jag kan kolla på det då jag kommer hem på söndagen. Mamma hämtade Bröllopschoklad från en resa, och har faktiskt skaffat hem en flaska skumppa också :) Det är så mysigt med bröllop och kära människor <3

Denna tatuering ristades in i armen min i mars.
Det var efter att jag hamnade i insulinchock förra sommaren som min syster kom med idén till tatueringen. Så nu är den förverkligad ovanför handleden, och lär ska sitta kvar resten av livet.

Vissa dagar går så smidigt. Dagar då jag inte märker av hela sjukdomen. Bs ligger vid 5 på morgonen och energin är på topp.

Men sen kommer dagarna med ständiga hypon eller höga bs som man bara inte får ner. Dagar som stickställena är sjuka, eller dagar som idag, då halva magen är blå :( Fingrarna är sjuka av allt stickande och det ständiga godis/chips/matsuget ger sig inte.

Tyvärr kommer dessa dåliga dagar allt oftare. De blir allt fler. Puh.

Julen 1990 diagnostiserades min diabetes, livet förändrades rejält. Jag var då 9 år gammal. Under min treveckors sjukhusvistelse lärde vi i familjen oss en masssa nytt som skulle göra våra liv enklare. Våra liv som kretsade runt min sjukdom.

Där är jag ännu. Livet kretsar runt denna sjukdom som verkligen inte blivit lättare med åren. Försöker leva normalt, men ibland känns det omöjligt.

Detta har jag nu tänkt börja blogga om. Mitt liv med diabetes. Alla ups and downs. Välkommen!